Ljungbergskan

Sagan om guldnålen

Det var en gång en flicka som levde ett hektiskt liv med mycket stress
och vardagliga bekymmer på sina axlar.
Många kvällar satt flickan framför datorn och bloggade
för att få tankarna vandra.
Ögon och axlar blev till slut trötta.
Flickan började också känna sig sugen på nya utmaningar här i livet.
Så en dag när hon tog en paus med en kopp te och läste
en tidning, fick hon se ett tips om en stickbok....
Det var så allt började.
Hon önskade sig boken i julklapp
och Tyringetomten lämnade den efterlängtade klappen
till den glada flickan.

Sedan dess har stickprojekten avlöst varandra
och det har blivit många sjalar under månaderna som gått.
Stickningen har inte avancerat så mycket ännu
men sjalarna är flickans stolthet
och nu kan hon också sticka pulsvärmare!

Flickan kände sig dock inte helt nöjd.
Det var ändå något som fattades här i livet,
trots att hon nu både kunde välja mellan
att blogga och sticka om kvällarna.
Hon hade hört talas om fenomenet virkning
men aldrig vågat sig på det själv!
Så en dag under julhelgen,
tog hon mod till sig och frågade sin mor
om hon inte kunde visa henne...
Mor tog fram SIN guldiga virknål!
Det lyste i flickans ögon!
En sån vill jag också ha en gång!
Knepet till att kunna virka var att få låna den guldiga nålen!
Med den klarar man allt, bara man vill! :)
Strax var hon i farten med att virka en mössa...
och resten vet ni....
Nu är flickan fast i virkningsträsket
och pladuskorna bara ploppar upp
hela tiden, men så fick hon också
låna den guldiga virknålen....
men vad skulle hända om hon slutade använda den guldiga virknålen...

En dag stötte hon på ett mönster som krävde en större nål...
Paniken växte hos flickan.
Vad skall jag göra? Jag har ju ingen guldig i den storleken...
Letandet pågick länge, men så en dag hittade flickan
guldiga virknålar i sin garnaffär!
Räddad!!!
Nu kan flickan fortsätta virka alla sorters mönster!
 Men vad händer den dagen hon inte har en guldnål???

Ja, det var en bra saga och den slutade ju lyckligt som alla sagor gör. Det är tur att du är född envis och vågade ge dig på olika garner och mönster. Det är inne med stickning och virkning nu och tjejer får börja med syjunta som förr i världen. Det finns så mycket roliga saker att göra och man behöver något annat att tänka på. Kram

Hejsan lilla Maria

Har du aldrig tänkt på att skriva en bok (har nog sagt det här förut), eller en spalt i en dagstidning som alla läser, om vardagens alla små händelser, du skriver så fantastiskt bra och ser på ting med en berättares ögon, du har så många talanger Maria. Kram från "the bird lady"